Äntligen börjar det likna första juni på vädret. Det har varit mulet hela dagen och känslan för att skolan snart är slut och att det snart är sommar har liksom sakta glidit iväg. Nu har den dock kommit tillbaka och jag hoppas att den är här för att stanna.

Första juni har hittills fört med sig enormt mycket lycka...

1) Slutbetyg i Historia A och Småföretagande.  
2) Skratt så att magen vänt sig ut och in.
3) Gratulationer till Mika som klarade sitt sista prov av en hel hög.
4) Hittat smycken till skolavslutningen.
5) Och sist men inte minst att jag bara har labbrappotrerna kvar att göra.

... Och lite mindre lycka.

Utöver det här har det hänt massa annat också. Efter att Mika bjudit oss på en lyckans-fika (tack igen!) begav vi oss bort till södra hamn och mot Röda korset. Det var så klart stängt så det blev bara att gå tillbaka igen. När jag sitter på bussen hem kommer jag på 10 meter innan min busshållsplats att jag ska trycka på stopp! Bussen lyckas på något sätt hinna stanna och jag hoppar av. När jag precis ska öppna dörren till trapphuset kommer jag på att jag inte har någon nyckel och ingen är hemma. Som tur var var hyresvärden hemma så han var snäll och låste upp. Som pricken över i:et har jag nu också drabbats av världens mördar hicka. Juni kanske inte riktigt är min månad, eller vad säger ni?