Bildspelet sket sig totalt! Som tur var gick Sara och jag upp ändå och snackade lite och sen var alla nöjda. Vi gjorde det bästa av situationen helt enkelt, så som man alltid ska göra. Efter mötet åkte vi direkt till hallen för att ha träning. Till en början gick det så där men i slutet gick det jättebra. Med första matchen på söndag måste jag komma in i spelet igen nu.. Ibland känner jag mig som om jag vore på en hockeyplan. Alltså, jag fattar ingenting alls och känner mig bara ivägen. Antar att det blir så när man varit sjuk och inte tränat på hur länge som helst.

Jag sitter och tittar på Jakten på lycka just nu och den är så himla sorlig. Vilka förhållanden människor kan leva i/på egentligen. Det är sjukt. Man kan skratta sig lycklig att man har det så bra som man har det.

 Sängen ropar, inte högt men den ropar. Lika bra att gå och lägga sig. Jag har ju inte världens längsta sovmorgon imorgon. Godnatt.