Nu har jag äntligen krafter till att hålla upp ögonen. Efter att ha klivit upp tjugo över sex i morse och tillbringat min dag med eine rundfahrt i Vännäs, raggat runt på Liljaskolan och ätit på Frasses har jag verit helt död sen jag kom hem. Men nu när jag har fått i mig mat är jag fit for fight igen.

Jag har intagit soffläget för kvällen och det enda jag MÅSTE göra är att packa eftersom jag åker hem imorgon. Det ska bli roligt fast ändå enormt tråkigt. Har haft det himla bra här nere och nu väntar jag bara tills dom har tänkt att komma upp till mig och hälsa på. Jag hade då inte tänkt komma ner igen förns dom kommer upp. Nu vet ni my Umeåhomies. (Nej, jag är inte töntig).

Peace.