Hade träning idag och det gick jättebra. Eller ja, i alla fall den tid då jag inte försökte ge Andreas tinitus. Förlåt. Efter träningen möttes jag inte heller av André som jag kunde åkt hem med så jag minskade risken ännu mer från att bli rånad och misshandlad. Som tur var skulle Andreas till stan så jag fick åka med honom. Tack Andreas, vi kan säga att du har räddat mitt liv.

När jag trodde att dagen inte kunde bli sämre hörde jag en sak som kommer att hända, en ganska ironisk sak egentligen. Ni får förbli nyfikna. Jag kom också på att jag måste läsa ett kapitel i företagsekonomiboken tills imorgon. Kom igen Maria, tagga.

Nu ska jag ringa ta mig något att äta och ringa till André. Förresten längtar jag till imorgon. Då ska jag inviga min sushi ätning. André och jag ska nämligen beställa det och sen så ska han få skratta åt mina grimarser, eftersom jag antar att jag inte kommer tycka att det är så jättegott. Men lugn, jag har redan reservmat i kylen. Var inte oroliga, jag klarar mig! Sovgott, puss