Ett litet steg tillbaka
Jag har funderat ett tag nu på om jag ska ta upp skrivningen här på bloggen igen. Detta är ett ställe för mig att ventilera. Eller i alla fall skriva det jag tänker på. Under den här tiden då jag inte har skrivit har jag hållt allt inom mig eller kladdat ner mobilens anteckningar. Det har i vissa fall blivit flera minuter av knapprande på den stackars rektangulär liknande elektronikprylen vars minne och snabbhet inte alltid mäter upp till mina förväntningar. Jag ser det i alla fall som ett bättre alternativ än till att bryta ihop. Fast bryta ihop hade jag behövt. Bara en kort liten stund för att få börja om på nytt. Med all gammal grämelse som just nu tynger min ryggsäck. Jag är glad, det är jag. Ändå så ligger allt om hänt det senaste året inom mig och tar en massa plats. Jag vill få ut det så att jag kan fylla den platsen med något annat.
Jag tänker inte bli alldeles för sentimental nu för det vill ändå ingen läsa om. Jag har mycket på gång här framöver med eventuell flytt och så vidare så vi får väl höras. Hoppas ni fortfarande är lika nyfikna på vad jag vill säga eller hatar mig lika mycket som förut för att fortsätta kika in här. Det ska bli kul att dela med mig igen. Hoppas ni tycker detsamma!
Med det och bilden nedan sätter jag punkt på det första inlägget på över åtta månader. JAG ÄR TILLBAKA! Tror jag.