Sambolambon tvättar pengar
Med risk att jag lät...
... Psykiskt störd i förra inlägget lägger jag istället upp en bild på ett av mina senaste inköp. Jag gick förbi linnet när jag skulle gå och betala några andra kläder. Det var bara tvunget att få följa med mig hem. Gina 199 kronor.
Asså va fan
Jag har definitivt sett för mycket på The Vampire Diaries. Eller sett för många avsnitt på för kort tid. Jag kom till insikt till detta idag när jag fick ett glas tranbärsjuice på jobbet som hade slagits in fel. Den ljusröda färgen fick mig att tänka på blod. Jag började också fundera på hur blodets konsictens skulle kännas mot mina läppar. Hur störd är inte jag? Jag hatar blod. Har aldrig varit den som slickat på ett sår som jag har fått för att det inte sla blöda. Dom där jävla vampyrerna har stökat till det i mitt huvud när dom dricker sitt blod i glas.
Helt jävla ointressant inlägg om hur jag verkligen kan skena iväg med mina tankar.
Asså va fan
Jag har definitivt sett för mycket på The Vampire Diaries. Eller sett för många avsnitt på för kort tid. Jag kom till insikt till detta idag när jag fick ett glas tranbärsjuice på jobbet som hade slagits in fel. Den ljusröda färgen fick mig att tänka på blod. Jag började också fundera på hur blodets konsictens skulle kännas mot mina läppar. Hur störd är inte jag? Jag hatar blod. Har aldrig varit den som slickat på ett sår som jag har fått för att det inte sla blöda. Dom där jävla vampyrerna har stökat till det i mitt huvud när dom dricker sitt blod i glas.
Helt jävla ointressant inlägg om hur jag verkligen kan skena iväg med mina tankar.
Tyvärr har jag ingen bild....
... Men jag har haft så jäkla roligt ikväll! Kanske borde fortsätta med spontana utgångar!
På ormberget
Idag var det fitcamp igen. Vi körde som vanligt med vår egna kroppsvikt och denna gång även några yoga-inspirerade övningar. På torsdag kör vi nästa! Och självklart ger träningen lite resultat, visst är det muskler jag skymtar på mina armar där?
Tog en tripp till London
När jag inte vet vad jag ska skriva får bilderna säga några kloka ord istället
Spontan som jag är
Aldrig i hela helvetet trodde jag att jag skulle klippa lugg idag när jag vaknade i morse.
Can I spend a little time?
Jag vet inte ens var jag ska börja. Varje dag tänker jag på det här blogghelvetet och får lite ångest. Jag vill blogga men om vad? Jag har också ett dussintal bilder både i mobilen och på kameran eftersom jag "tänker" lägga upp dem här. Men sen har jag helt enkelt inte tid. Fast det egentligen är allt jag har. Tid. Det blir helt enkelt inte av och jag vet inte varför. Jag lovar gång på gång att jag ska bättra mig fast det inte händer. Därför tänker jag inte lova något mer. Jag kommer ta tag i det igen. Det vet jag. Jag vet bara inte när. Jag återkommer alltid till rutinerna. Jag måste ha rutiner för att komma ihåg och hitta motivationen till att blogga. Jag försöker i alla fall. Orkar ni hålla ut så gör jag det också. En dag är denna blogg i sitt vanliga skick igen. Och då hoppas jag att ni är kvar.
Fortfarande i brist på annat
Då jag inte har...
... Något annat vettigt att göra tar jag hand om sambolambons tvätt. Det är dock inte roligt trots att jag är rastlös.
Stan
Ursäkta att jag än en gång lyser med min frånvaro. Men när jag inte har några riktiga rutiner längre blir det också svårt att hitta inspiration till bloggen. Jag skriver hellre inget alls än att skriva något ingen bryr sig om.
Nu ska jag i alla fall till stan med Pappa. Sen blir det lunch med andra delen av familjen och moster som har kommit upp från Stockholm!
Nu ska jag i alla fall till stan med Pappa. Sen blir det lunch med andra delen av familjen och moster som har kommit upp från Stockholm!
Searching for the light
Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Hade en helbra dag igår med både sol, jobb och häng med härliga människor. Några glas vin på det också. Om jag ska vara ärlig. Det var gott.
Å andra sidan gick jag upp klockan åtta i morse, tog mig till gymmet, tränade och sen åkte jag hem. Jag är riktigt stolt över mig själv att jag faktiskt orkade upp efter den intressanta och väldigt sena natten. Dock somande jag på soffan efter att ha duschat och ätit lunch. Men vad gör det? Nu har jag precis gjort mig klar för jobbet så nu är det bara att vänta tills klockan blir sex.
Å andra sidan gick jag upp klockan åtta i morse, tog mig till gymmet, tränade och sen åkte jag hem. Jag är riktigt stolt över mig själv att jag faktiskt orkade upp efter den intressanta och väldigt sena natten. Dock somande jag på soffan efter att ha duschat och ätit lunch. Men vad gör det? Nu har jag precis gjort mig klar för jobbet så nu är det bara att vänta tills klockan blir sex.
På golfbanan
Igår var vi, John & jag, på golfbanan hela dagen vilket resulterade i 7 timmar i strålande sol. Med gott sällskap dessutom. John tävlade nämligen och jag var hans caddie. Tävlingen krävde tydligen det och jag ville mer än gärna ställa upp! Vi gick runt de 18 hålen och det gick ruskigt bra för John. Under tiden han spelade tänkte jag gång på gång på om jag skulle ta på mig lite solskydd eller inte. Varje gång blev svaret inte "eftersom jag inte ens hade fått färg". Dumt. När jag kom hem var armarna alldeles röda. Det värsta var inte det utan att jag hade fått en t-shirt bränna... På jobbet samma dag gick jag och plågades med en hoddie eftersom jag bara inte kunde ha en t-shirt. Det såg förjävligt ut. Men va fan, jag hade enormt roligt! Och juste, John vann tävligen. Fan vad bra han är.
Nu tänkte jag gå och lägga mig på baksidan för att försöka få färg på den icket brända ryggen. Så att jag någon gång i sommar kommer kunna gå med linne.
Nu tänkte jag gå och lägga mig på baksidan för att försöka få färg på den icket brända ryggen. Så att jag någon gång i sommar kommer kunna gå med linne.
Naturbegåvning
Första gången jag lagade köttfärssås helt ensam och det blev ta mej fan succé!
Min vanliga otur
Helgen som har varit var helt fantastisk. I alla fall lördagen. Efter att mitt pass på Allstar blev inställt på grund av få bokningar bestämde jag mig för att åka till Skellefteå eftersom Lars Winnerbäck spelade på Stadsfetsen där nere. Detta visade sig dock vara lättare sagt än gjort. Plan A, plan B, plan C och plan D gick alla i stöpet och jag hade nästan gett upp hoppet då min riddare kom ridandes på sin vita häst. Skämt och sido. Kevin räddade i alla fall min dag och äntligen var det bestämt att jag skulle få åka ner! Trodde jag. För att göra en jättelång historia lite kortare slutade inte problemen där. Dock löste det sig och vi kom iväg. Att vi hade missat Lasse när vi väl kom dit spelade faktiskt ingen roll och hör dessutom inte hit. Jag var bara så otroligt glad att vi verkligen hade lämnat hålan Luleå för att träffa vänner och ha roligt. Roligt hade vi också. Mer än roligt faktiskt.